För tillfället har vi två katter i huset som helst inte ska få kontakt med varandra.
Den ena är Sissi, vår gamla kattdam på snart 17 år som aldrig tålt andra katter:




Den andra är Booggie, yngsta dotterns mycket sociala skogkattshane, som jag tar hand om medan dottern söker lyckan på sydligare breddgrader:

Milla


För att undvika att någon av dem blir uppäten (det är troligen Boggie som ligger risigast till trots att han är dubbelt så stor, ung och hane) får Sissi röra sig fritt i huset som hon brukar, förutom att hon inte får gå ut i uterummet för där bor Booggie. På kvällarna stänger jag in Sissi på toaletten medan jag bär upp Boggie till gästrummet/mitt arbetsrum för att han ska få lite sällskap och värme. Samma procedur blir det när han bärs tillbaka till sitt tillfälliga revir. Idag har han fått komma ut i friska luften en stund väl fastspänd i en sele. Han kunde inte riktigt bestämma sig för om det var roligt och spännande eller jättehemskt. Men min plan är att gå ut med honom varje dag den kommande veckan och att han sedan ska få vara ute utan sele, som han är van vid från sitt ordinarie hem.

Det inträffade en lite incident strax efter att jag tagit bilderna ovan. Som ni ser sitter Boggie i fönstret i uterummet och rätt som det var fick Sissi syn på honom innifrån. Då blev det liv i luckan! Hon skrek och fräste och hoppade som om hon blivit ung på nytt medan Boggie bara satt och tittade och såg ut att tänka "men jag vill ju bara leka med dig". Som tur var kunde jag dra ner persiennen. Vi kanske går en ovanligt spännande vår till mötes här i Ingelsträde...