Vi besökte igår det här trevliga evenemanget som anordnats av en grupp "skapare" här i Kullabygden. Där fanns en hel del "vill ha" men mest av allt fastnade jag för den här glada tjejen:
Alla vet vi att man inte räddar världen genom att släcka lamporna en timme om året, men som manifestation tycker jag att det är en bra idé. Maken och jag satt i uterummet med tända ljus och drack ett gott rödvin. Det var tyst och lugnt utan varken tv eller musik och utanför såg vi en stjärnklar himmel. Någon hade skickat upp lyktor mot himlen som sakta gled förbi och höjde stämningen ytterligare. Detta borde vi göra betydligt oftare.
Äntligen är det tillräckligt varmt för att vi ska kunna ha dörren på glänt så att Boogie kan gå ut och in som han vill. Efter förra årets incident, som jag berättade om här, har jag varit lätt traumatiserad vid tanken på att släppa ut honom i det fria. Men efter att vi de senaste veckorna har varit ute tillsammans med honom ett antal gånger, får han nu som sagt gå ut och in fritt medan vi är hemma. Och visst syns det hur han njuter!? Det ska bli skönt för oss också (mest för mannen som oftast är den som står för dammsugandet) att slippa allt katthår som under snart fyra månader funnits överallt - på mattor, i soffan, på kläder, i maten, ja t o m i ögon, öron, näsa och hals har vi irriterats av dessa fjun. Helt fria blir vi så klart inte från detta elände men rent logiskt bör det minska i förhållande till den tid som gosedjuret befinner sig inomhus. Både vi och Boogie går en fantastisk tid till mötes! :)
Den senaste tiden har jag inte orkat skriva så mycket här. Förra veckan kände jag mig väldig illa till mods inför begravningen av min pappa som var i fredags. Nu är den över men jag är så trött! Hoppas det snart blir vår och att orken kommer tillbaka. Idag är det i alla fall vårdagjämning! :)
Tänkte visa en bild med föraning om vår - idag har vi haft plus 10 grader och sol i luften, men känner att jag också vill kommentera den fruktansvärda situationen i Japan. Det som händer där nu är helt ofattbart men ändå helt naturligt och knappast oväntat. Men det ger oss människor en påminnelse om hur små vi är och hur lite makt vi har över naturkrafterna. Det enda jag kan göra just nu är att hoppas att de överlevande får det drägligt.
Igår besökte vi trädgårdmässan "Skånska trädgårdar" på Jägerso i Malmö. Förutom fyra pelargonsticklingar av ovanlig sort, en blåsippa och en doftviol köpte jag den här Jerikorosen.
En torr liten ökenväxt
som efter ett par timmar i vatten vecklar ut sig och ska om några dagar bli grön och fin.
Den är inte så mycket att titta på nu men det ska bli en vacker blomma så småningom. Hoppas det hunnit bli vår då så jag kan ställa ut den utomhus för jag har läst att den luktar rumpa när den slår ut.
Idag var det inte lika mycket aktivitet i konsthallen men några elever jobbade på med stor entusiasm. Gissa vad det här är?
Det ska bli moln tillverkade av uppblåsta gummihandskar. :)
Imorgon öppnar utställningen för allmänheten. Kanske ett utflyktsmål för någon av er under helgen? Själv ska jag besöka Trädgårdsmässan på Jägersro i Malmö.
Född på 50-talet och uppvuxen utanför Halmstad. Varit bosatt på ett antal platser i södra Sverige och är nu sedan många år bofast i Skåne. Trivs med mitt arbete som gymnasielärare och på min fritid försöker jag njuta av livet och uppleva sånt jag tycker är kul och vackert. Gift, har vuxna barn och två barnbarn. Bloggen startade jag som en miljöblogg men nu har den mer antagit formen av en livsstilsblogg och är min lilla glugg i mediavärlden.