Iwillnevergiveup

I måndags var jag i Malmö och lyssnade på två mycket intressanta föreläsningar om Syrien.

Jag visste inte mycket mer än det jag hört på nyheterna om denna extremt hårda diktatur i östra medelhavsområdet.

Bilden har jag tagit från TWITTOPPEN

 

Hanin Shakrah gav sin bild av landet och den konflikt som pågått sen 2011 - en konflikt inte bara i landet utan även bland människor i Sverige och inom familjer från Syrien som lever här.

Staten utger sig för att vara sekulär men landet är i högsta grad etniskt och religöst blandat. Detta har fungerat hyfsat bra så länge ingen försökt kräva några förändringar. När den arabiska våren spred sig till Syrien stoppades alla försök till demonstrationer och liknande med våld av Assadregimen. Det fanns redan sedan länge ett välutvecklat angiverisystem i landet. Alla är uppfostrade med vetskapen om att "väggarna talar" sedan flera generationer tillbaka. Av landets 23 miljoner invånare är 7 miljoner listade som säkerhetsrisk! Det är 30%!!!

Hanin ville dock förmedla att trots kriget försöker man leva ett normalt civilt liv så gott det går...

Bilden har jag tagit från sverigesradio.se

 

Saskia Titman är sjuksköterska och har arbetat för Läkare Utan Gränser i ett område i norra Syrien där det finns många inhemska flyktingar. Hon menade att Syrien är världens farligast plats att jobba på just nu för internationella hjälporganisationer. Saskia har dock aldrig tvekat när det gäller att resa till olika katastrofområden för att hjälpa de nödställda.

Det var inga större problem för henne och de andra hjälparbetarna från Läkare Utan Gränser att komma in i landet men när de skulle lämna blev de hårt ansatta med frågor om vad de gjort, varför de kommit och hur de tänkte använda den information och de intryck de fått under sin vistelse i landet. Risken att bli betraktad som spion och en säkerhetsrisk är överhängande!

Eftersom t o m sjukhusen blivit måltavlor för både Assadregimens militära aktioner och oppositionen är hjälpbehovet oerhört stort. Både de internationella hjälporganisationerna och de inhemska sjukvårdarna måste arbeta så dolt som möjligt och alla transporter måste ske i omärkta bilar. Inte ens FN kan arbeta i området. Det är i princip "skottpengar" på alla som försöker hjäpa de nödställda!

I det område som Saskia verkade fick de framförallt ta hand om svåra brännskador. Denna typ av skador är extra resurskrävande eftersom såren måste läggas om varannan dag. För att patienterna ska klara smärtorna under behandlingen måste de sövas. Och när transporterna med sjukvårdsmateriel och mediciner inte kom fram fick man behandla såren med honung istället för sårsalva. Hårt arbete med sjukgymnastik krävs också för att minska risken för att de brända kropparna blir vanställda för livet.

Dessutom sprids polio i flyktinglägren. Man har påbörjat vaccineringar men har svårt att hinna med annat än det mest akuta.

 

Jag önskar att många fler skulle få lyssna på dessa gripande föreläsningar! Det skulle kanske öka förståelsen för att så många människor nu tvingas lämna detta land.