När jag var barn var Långfredagen en mycket lång dag. Vi barn fick inte göra någonting roligt - bara vara så lugna och stillsamma som möjligt. Och mina föräldrar utförde inget arbete mer än det allra nödvändigaste. Som ni förstår växte jag upp i ett kristet hem. Idag är jag ateist och Långfredagen är en av årets trevligaste dagar, för då åker sambon, jag och dottern på konstrunda.
Jag tänker dock idag lite extra på alla människor i världen som är förföljda, fängslade, torterade och dödade för sina åsikters skull - precis som Jesus blev den gången för två tusen år sedan.